Försynens finger

Jag fick i uppdrag av Axess magasin att recensera en ny bok, en översättning av Ciceros De fato (Om ödet) och Senecas De providentia (Om försynen). När det visade sig att jag kände översättaren (latinvärlden är liten) frågade jag om jag i stället fick skriva en essä. Det fick jag. Det blev en text om slump och öde, i vilken jag kunde väva in några rader om den nya teknik som dechiffrerar text från förkolnade bokrullar. Just nu är artikeln olåst och kan läsas här.

En tanke på “Försynens finger

Lämna en kommentar